Hmm, det blir nog bra...

Skalade potatis häromdagen och skalade av lite hud på fingertoppen. Det blödde som bara f-n. Kände hur svimkänslan närmade sig och ropade på äldsta killen. "Ta det lugnt morsan, det där är väl ingenting." Höll armen högt och huvudet lågt. "Ge mig papper fort!" Fick hela hushållsrullen i näven. "Ta av några ark åt mig!" Gud, ska det adrig sluta blöda. Tryckte hårt som tusan papperet på såret och väntade på att det skulle stilla sig. Äldsta killen såg bekymrat på mig, med en sådan där blick som säger; vad du är sjåpig morsan, och sa; "Hmm, det blir nog bra...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0